Frågan om vem som ska driva idrottsanläggningar besvaras olika i olika konjunkturlägen. När ekonomin är god är det naturligt för kommunen att också ta på sig ansvar för idrottsverksamhet. När ekonomin är sämre startar diskussionen om någon annan kan ta över.

Frestande

Det är frestande för kommunen att lägga ut driften på extern entreprenad. Det är en av de få kommunala verksamheterna där det finns stora kostnader samtidigt som det finns stora intäktsmöjligheter. Det finns ofta en tro på att en extern entreprenör har större förmåga att driva en lönsam verksamhet än kommunen själv. Det finns dock några fallgropar:

Bristande konkurrens

En förutsättning för ökad effektivitet är konkurrerande leverantörer. Utan konkurrens finns stor risk för monopolliknande situationer.

Fel grupper prioriteras och gynnas

De lönsammaste grupperna prioriteras av en extern entreprenör snarare än t ex barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade. Möjliga besparingar i anläggningsdriften ger oönskade effekter på andra håll och målsättningen med idrottsanläggningen uppfylls inte.

Förlorad styrning och kontroll

En entreprenad kan innebär förlorad kontroll över verksamheten och svårigheter att under avtalstiden inför förändringar i inriktningen.

Samhällsperspektivet

Kommunens vilja måste vara tydlig. Vad är syftet med anläggningen? Friskvård, tillgänglig för alla, kostnadsnivåer etc. I huvudsak politiska beslut och inriktningar.

Se till att kommunens styrning och kontroll finns kvar trots att driften hanteras externt. Se också till att entreprenadavtalen tillåter förändringar i volymer som beror på ändrade befolkningsmängder, ändrade behov eller på andra sätt ändrade förutsättningar.

Vid en extern entreprenad är det viktigt att se till att leverantören genom avtal ska uppfylla de krav som ställs. Det förutsätter väl genomtänkta och utformade förfrågningsunderlag och avtal. Något som det inte alltid finns tid och kompetens at ta fram i kommunens egen organisation. Det är trots allt mycket sällan som arbetet görs. Därför – ta extern hjälp vid behov.

Argument för och emot privat drift

För privat drift

• Snabbare beslutsvägar – mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå
• Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling
• Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet
• Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata företag
• Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört med kommunal egenregi som har en anläggning att driva
• Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens
• Allmänheten blir mera intressant som målgrupp och kundanpassningen ökar

Mot privat drift

• Kommunen kan få avvecklingskostnader för personal
• Minskad kommunal insyn
• Utrymmet för föreningsverksamhet kan begränsas genom färre och sämre träningstider
• I simhallar kan föreningarnas egna inkomstbringande aktiviteter slås ut (simskolor, Plask och Lek, tävlingsverksamhet, kaféverksamhet och materialförsäljning
• Dyrare hyror för föreningslivet
• Långa avtal låser upp del av budgeten minskar kommunens handlingsutrymme
• Reklamplatser/intäkter försvinner för föreningarna
• Korta och otydliga avtal minskar entreprenörens intresse för underhåll och kan medföra att anläggningen sköts dåligt
• Entreprenaddrift kan leda till att föreningarna blir mindre benägna att arbeta ideellt

Argument för och emot föreningsdrift

Kommunens argument för föreningsdrift

• Totalkostnaden blir lägre om en förening ansvarar för driften. Föreningsmedlemmarna lägger ned mycket frivilligt arbete.
• Anläggningar och verksamhet drivs med större engagemang och känsla.
• Risken för skadegörelse minskar. Anläggningen utnyttjas mera effektivt genom längre öppethållande.
• Pedagogiskt hjälpmedel i föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.
• Föreningarna kan utnyttja ledarkrafter som inte direkt kan utnyttjas som instruktörer.
• Föreningen kan få materiel och underhållsarbeten till lägre pris, t.ex. genom gåvor eller sponsring.

Kommunens argument mot föreningsdrift

• Anläggningarna sköts dåligt. Framförallt uppstår brister i det långsiktiga underhållsarbetet. Totalkostnaderna blir därmed högre.
• Ansvaret för driften kan bli betungande för föreningen.
• Föreningarna skall inte slösa bort sina krafter på att sköta anläggnngar.
• Andra föreningar och allmänheten stängs ute.
• Den kommunala insynen i hur anläggningarna fungerar kan bli sämre.
• Föreningarna har inte den yrkesutbildade personal som behövs.
• Föreningarna har dåliga kunskaper om arbetsgivarrollen.
• Föreningarna kan inte göra avdrag för momsen.

Källa: Thomas Hallgren, Kommunakuten